Efter att jag läst igenom en blogg (inte inom det här området) så inser jag verkligen hur negativ jag är som människa. Jag ser allt som händer mig på en negativt sätt, är det en stor positiv sak och en lite negativ så ser jag bara det negativa. Vikten står även stilla idag och det enda jag fokuserat på är varför jag inte gått ner mer, jag har inte känt glädje över att jag gått ner över 10 kg mer än tjugo minuter sammanlagt kanske. Så himla sorligt hur negativ jag är! Jag klankar ner på mitt utseende, på alla saker jag gör och på de mål jag har. Det är inte så konstigt att jag mår dåligt, känner mig dum och inte tror på mig själv.

 

Jag är lite mullig, men jag har gått ner en hel del. Jag är inte nöjd med min kropp, men jag kommer bli det snart. Jag har såå dålig hy, men det är tillfälligt, dessutom älskar jag min ansiktsform och mina tydliga kindben. Mitt hår ser livlöst ut och färgen är ful, men mitt hår är långt och fint ändå och resten är enkelt att fixa. Jag har inte gått ner något i vikt de senaste dagarna, men det kommer jag göra snart, man kan inte gå ner varje dag. Jag klarar ingenting. Men va?! Klart som fan jag gör de!

 

Det positiva är viktigare än det negativa. Jag har mått så dåligt, varit så deppig och velat ge upp bara pågrund av dessa äckliga tankar så nu ska det bli ändring. Tänker jag positivt så äter jag bättre, mår bättre, jobbar på och klarar av livets tuffa perioder mycket bättre. Nu ska jag roa mig med att kämpa upp mitt självförtroende och självkänsla framöver och TRO på mig själv. Nästa vecka kommer jag antagligen nå nästa tiotalssiffra och snart har jag kämpat mig igen ett arbete jag håller på med, det klarar jag!!!